torsdag, februari 18, 2010

Torsdagsreflektion v 6

Det var inte längesedan jag reflekterade över livet, veckorna och dagarna som gått, men det var länge sedan jag Torsdagsreflekterade. Detta beror dels på att det ett tag inte hände  något. Allt rullade på i gamla tråkiga hjulspår och det jag reflekterade över var vem jag är, vad jag tycker och känner. Och allt för mycket av sådant har jag inte lust att skriva om här på bloggen. Sedan fick jag praktikplats och som jag skrev i ett inlägg så försvinner tiden liksom iväg då. Nu har det gått några veckor, jag börjar förstå mig själv och min tillvaro mycket mer. Jag ser ljuset bakom mörkret. Och idag är en avgörande dag. Från att gått syssloslös hela hösten så måste jag idag efter 10 ge ett besked om vilket av de TVÅ jobberbjudanden jag fått som jag ska välja. Ja ni läste rätt, från inget har jag helt plötsligt två jobb. Jag känner mig ha galen. Kan jag inte ta båda? Dock verkar det mer logiskt att välja det ena så det är väl det jag kommer göra.
Tänk, mitt första riktiga jobb (sommarjobb med extra inhopp i all ära, men det är ju inte samma sak som att få en månadslön varje månad i många fler månander). Är det nu jag blir vuxen? Och Halmstadbo på riktigt...?
Helt plötsligt så många fler tankar som dyker upp. Tackolov av det mer behagliga slaget åminstone.

Kika in hos Sinneskatten för andra reflektioner.

fredag, februari 12, 2010

Hjärtslag

Även om jag inte är student längre så går det bara inte att inte dra på sig ovven denna helg, för i Halmstad är det hög tid för Hjärtslaget! Längesedan jag kände mig så peppad för en helg full av fest som just nu. Kan bero på att hela dagen bara har varit strålande. Blev bjuden på lunch på praktiken och fick gå tidigt. Och hela vägen hem var det som att Ipoden visste vad som väntar för det var bara peppande låtar.
Ja det här blir nog en mycket trevlig helg tror jag.

tisdag, februari 09, 2010

Livet

Hur ska man hinna med livet?
Upp tidigt på morgonen. Zappa mellan SVT's och TV4's morgonnyheter.
Ila iväg till praktiken (som för övrigt går bra, eller ja minus det lilla misstaget jag gjorde idag med att boka golfbagar till fel resenärer. Men det gjorde inte så mycket ändå, men pinsamt var det i alla fall).
Äta lunch (jobbigt när folk tar lunch samtidigt, föredrar att äta min lunch i tystnad och med något att läsa), kanske hinna med något ärende eller helt enkelt ta en kortare lunch för att man inte har något annat att göra.
Praktisera (kan ju inte kalla det för jobb när man itne får någon lön för det?) lite mer.
Kasta sig på cykeln till gymmet.
Träna.
Skynda hem och laga mat medan händerna darrar och magen knorrar.
Så ska man kanske hinna vara social också.
Men eftersom man ska upp tidigt på morgonen så får det inte bli för sent.
Och nånstans där mitt i allt ska man ta hand om sitt hem, krama sin katt och annat man måste göra.
Det är så himla mycket liv.
Men det är ett bättre liv än att bara sitta hemma hela dagarna.

måndag, februari 01, 2010

Oskuld

Årets första teaterföreställning på Kulturhuset blev Dea Lohers pjäs Oskuld i regi av Melanie Mederlind och med bland andra Marika Lagerkrantz i rollbesättningen.
De sex skådespelarna gör tillsammans 26 olika roller. Olika människors berättelser som på något vis vävs ihop.

"De två illegala invandrarna Elisio och Fadoul ser en kvinna drunkna, men låter bli att hjälpa henne av rädsla för att bli utvisade. Franz trivs så bra som begravningsentreprenör att han börjat ta jobbet med sig hem. Hans fru Rosa vill ha barn, men får i stället plötsligt och ofrivilligt sin mamma som inneboende. Deras öden möter andras i en berättelse om verkligheten, i Europa i dag, i en stad som drabbats av en oförklarlig självmordsvåg." - Riksteatern

Citatet kanske får det att låta som en mörk pjäs, men den har fler nivåer än så. Nog hände det allt att man fnissade till och log. Och soppan som under första akten tillreddes bjöds det på under pausen.
 Det var så många ord som sades på scenen och jag skulle gärna läsa manuset bara för att kunna ta till mig allt som jag vet att jag missade i denna svepande ström av tankar och åsikter.

Handlade det om alla människors skuld i världen? Att ingen kan undkomma den? Eller att vi alla fåfängligt eftersträvar det oskyldiga i livet?
Jag vet i alla fall att jag önskar gud hade kunnat lämna mig en påse med pengar vid en busshållsplats. MEn det lär ju inte hända. Jag åker aldrig buss.