onsdag, december 30, 2009

År 2009


En liten summering av det gångna året.
Januari

C-uppsatsen blev klar. Lämnade huvudämnet bakom mig. Fick en livskamrat vid namn Bertil.

Februari

Jobbade och roade mig på Hjärtslaget.

Mars

Fick göra lite reklam för golfare under en PGA helg.

April

Hade praktik på Bildstationen i Halmstad. Var med och gjorde en utställning till länsmuseet. Fick äran att klättra högt upp i St. Nikolais klocktorn.

Tack vare det lilla extrajobbet hade jag råd att åka hem en sväng över påsken.

Maj

Blev övertalad att hänga med på en rolig studentfest i Visby, känd som Absolut Gotland. Förutom sjukhusbesöken (inte jag som blev skadad dock) var det en strålande helg.

Juni


Efter tre år tog jag min kandidatexamen vid Högskolan i Halmstad. (Och även om det var tre roliga år så känns de ganska bortslösade.)

Juli
Min kamera blev stulen och jag hade inte råd att införskaffa en ny förrän i augusti. Annars så var det mest bara jobb i juli. Jo och så flyttade jag till en annan lägenhet.

Augusti

Med tanke på bilderna som dominerar denna månad är det konstigt att jag kommer ihåg något överhuvudtaget, för det var visst bara fest.

September

Äntligen började säsongen med teaterföreställningar. Nordost satte ribban högt.

Oktober

Arbetslös som man var(är) så fortsatte festandet. Och trots att jag inte längre var student så hängde jag med på studenternas fester.

November

Årets höjdpunkt: Bo Kaspers Orkester kom till Halmstad.

December

Höjdpunkten i december var givetvis besöket hemma och då framförallt mina kära väns bröllop. Underbart att vi alla fick vara med på hennes och M's kärleksdag.

fredag, december 25, 2009

Lite om året

Istället för att kopiera en lista så gjorde jag på detta vis en liten summering av året:
Året 2009 hade jag inte några nyårslöften så det fanns inga att bryta eller hålla. Såvitt jag vet var det inte heller någon kamrat som fick barn detta år. Tackolov var det ingen som stod mig nära som gick bort heller. Det enda landet jag besökte 2009 var Danmark och Tyskland och det kan knappt räknas ens en gång. Vad jag saknar 2009 som jag vill ha 2010 är.. tja jobb vore ju inte så illa. Ett datum från detta år som jag kommer minnas är min födelsedag, för då flyttade Bertil in hos mig. Min största framgång, och enda (och egentligen inte så stor i mitt tycke) var väl att jag tog examen från Högskolan i Halmstad. Anser mig inte ha gjort några stora misstag, bara de vanliga små som livet för med sig för att lära en (som att inte cykla, prata i telefon, svänga och vara berusad samtidigt). Jag har bara varit förkyld en eller två gånger under året och de skador jag dragit på mig har varit av mindre omfattning, det mesta var väl när jag som tidigare nämnt ramlade med cykeln. Det bästa köpet 2009 var helt klart min nya digitalkamera och det var nog det jag spenderade mest pengar på. Många saker hände som gjorde mig riktigt glad, bland annat Bo Kaspers konserten i november. Några sånger som alltid kommer påminna mig om 2009 är bland annat Östgötasången(Kolmårdstroll), Deportees' Come give me love och Black Eyed Peas I Gotta a Feeling (och en hel del till). Jag tror jag i några omgångar var väldigt lycklig detta år men annars har det varit ett ganska tungt och eftertänksamt år. Finns egentligen inget jag önskat att jag gjort mer under året än det jag redan har gjort. Fast jag önskar att jag kanske hade festat lite mindre. Jag tror jag har blivit kär nångång under 2009, jag har ganska lätt för sånt, men det gick över ganska fort igen. Favoritprogrammet på tv har givetvis varit Greys och How I met your mother. Bästa boken jag läst kan jag itne svara på utan att titta upp vilka böcker jag har läst detta år, men på topplistan borde vara He's not just that into you och Twilightböckerna. Största musikaliska upptäckten var Emil Jensen (Tack Hägg för tipset). På min födelsedag 2009 var jag bakfull och fick en kattunge. Fick även en skål som jag önskat i flera år. Var inget som jag önskade mig som jag inte fick (så bra är det när man inte önskar sig särskilt mycket eller inget alls). Min stil under året kan ha blivit mer inriktad på klänningsgrejer. Det som fick mig att må bra under året var Bertil och vänner. Träffade många nya människor som alla på sina vis har varit bra. Givetvis finns det saker som kunde ha gjort mitt år bättre, men jag väljer att se det som har skett (och inte skett) som något att dra lärdom från.

tisdag, december 22, 2009

Tisdagstema: Snö


Snö är Tisdagstemat denna vecka. Passande för mig som åkt upp till norra delen av landet för att fira jul med familjen. Här finns det massvis med snö. Precis som det ska vara vid jul. Men nog är jag ändå glad att jag bara ska vara här till annandagen, för nog är det rätt skönt med barmark ändå. I alla fall när man bott i snön några år. Lär väl längta tillbaka när jag blivit äldre. Men nu tänker jag njuta av att bara ha massvis med snö i lagom många dagar.

torsdag, december 17, 2009

So far so good

Suck för vissa flygbolag. Med tanke på att jag för första gången skulle flyga med Bertil så planerade och letade jag noga efter flyg som inte medförde en hel massa väntetid. Helt okej, tills jag landade på Arlanda i tisdags och planet försenades ett antal timmar. Stackars stackars Bertil. Men till slut kom vi ju i alla fall fram. Än så länge har jag inte fått spader, även om jag lite smått börjar bli uttråkad. Fast jag har hitills hunnit läsa Kameliadamen av Dumas (bra bok), lärt mig laga och ätit fyra goda thailändska maträtter, fikat den obligatoriska mackan på Safari, hälsat på E, bakat mjuk pepparkaka och kanelbullar (fast där var det kanske snarare så att jag tittade på när mommo och lillebror skötte bullarna och medan de gräddades tog jag mig en tupplur).
Hursomhelst är det skönt att komma till den riktiga vintern. Den som har den sköna kylan och ordentligt med snö. Sen hoppas jag att det är milt och barmark hemma i Halmstad när jag kommer tillbaka... Men i några dagar kan jag njuta.
Jätteintressant att läsa allt detta? Kanske inte, men skriver mest för att jag är uttråkad och inte vet om jag vågar slå på tv'n och somna i sängen (får vänligt nog dela rum med lillebror).

Planer som kommer är skridskoåkning och långpromenad med lillebror, förhoppningsvis ännu fler fikastunder med väninnorna, ännu mer förhoppningsvis god mat (som jag slipper laga och sånt som jag själv aldrig har råd eller ork med att göra) och tja, sånt som man nu gör när man bara är hemma en till två gånger om året.

måndag, december 14, 2009

Nu snart


När man har för mycket tid och tänker hela tiden att det där hinner jag göra då och då, ja då slutar det med att dagen innan avresa är proppad. Ingen sovmorgon här inte. Upp och städa. Börja packa. Kanske hinna med en fika med en kompis. Träna. Tvätta. Tvätta katten. Packa det sista och så lite middag och serier på det. Men jag tar det ganska lugnt ändå. Börjar jag stressa kommer hälften att glömmas bort.
Och självklart börjar det snöa här i stan dagen innan jag åker upp till den riktiga snön.
Undrar hur svårt jag kommer ha att somna ikväll. Resfeber. Mest för att det är nervöst att resa med Bertil. 12.15 landar jag i alla fall i Kiruna imorgon!

lördag, december 12, 2009

Snart, men inte tillräckligt

Ni vet själva hur det är, att när man längtar efter något så verkar det som att tiden inte vill röra på sig. Samtidigt som den går alldeles för fort. Som om det var två parallella världar. Så lever jag just nu. Å ena sidan kändes som att det alldeles nyss var en hel vecka kvar tills jag åker hem, mycket tid att hinna fixa saker. Å andra sidan står tiden still just nu. Det är bara lördag. Jag har varit uppe i en timme. Tiden kryper. Hela hösten har jag längtat. Längtat hem-hem. Nu längtar jag så det kniper om hjärtat. Och sen lär jag väl bara hinna vara där någon dag innan jag bråkar med lillebror eller något. :) Men jag längtar efter det med.

torsdag, december 10, 2009

Torsdagsreflektion v 50


Det är mycket att fundera över nu. Vilken väg ska jag välja? Undrar hur lång tid det kommer ta innan jag får veta om jag får plats på några kurser här i stan. Undrar om ifall jag tackar nej till konst-kursen i Uppsala får en chans att börja på kulturentrprenörsprogrammet där istället. Och om jag nu kommer in både här i Halmstad och i Uppsala, ja vad ska jag göra då? Det vore bekvämt att stanna kvar, är ju inte direkt förberedd på en flytt till Uppsala. Men samtidigt vore det kanske en bra sak att flytta och läsa till ytterligare en kandidat.. Ja det är sannerligen mycket att fundera på.
Besök Sinneskatten för andra torsdagsreflektioner.

torsdag, december 03, 2009

Torsdagsreflektion v. 49

Det är ju inte som att det händer så mycket som jag kan reflektera över. Eller jo, klart det händer saker. Men vissa saker kan man spara undan från bloggen. Fast idag hände det ändå saker som kan nämnas här. Av alla dessa tråkiga novemberdagar av gråhet och regn så har nu december äntligen kommit med kyla och sol. Blev en mycket trevlig långpromenad i förmiddagssolen idag till exempel. Och kvällen tillbringades på Kulturhuset där föreställningen En fröjdefull jul sattes upp. Mitt sällskap tyckte att det var buskis, men jag som bara förknippar buskis med dålig Stefan&Krister-humor och jobbiga dialekter tyckte inte alls att det var så farligt. Visst kroknade jag inte av skratt (eller ens skrattade högt mer än .. hm.. två, tre gånger? Men jag drog i alla fall på smilbandet några gånger) som många andra i publiken, men det var ändå en underhållande pjäs. Mycket komik blandat med allvarhet. Inte den bästa jag sett, men absolut inte den sämsta heller.
Men vad jag nu egentligen tänkte låta min Torsdagsreflektion handla om var ju vaccineringen. Jag tycker då inte att man förlorar något på att gå och vaccinera sig, mer än kanske en halvtimme av sin tid (som man säkert ändå inte hade gjort något vettigt på). Det kostar dig ingenting och är du skyddad så skyddar du även andra. Det om något borde ju få folk att vaccinera sig. Jag och en vän tog en promenad i regnet och vaccinerade oss i måndags. Otur som bara jag verkar ha och ingen annan jag känner som tagit sprutan, så är det först nu min arm börjar fungera. Ont gör den ännu, helt rörlig utan smärta är den inte, men den börjar bättra sig åtminstone. Kan det vara så att praktikanten jag fick stack mig lite knasigt? Måtte det bara gå över snart för det är jobbigt att behöva krånga sig in och ur kläder och jag skulle vilja kunna träna igen (märkte idag att en promenad gjorde ont, har aldrig tänkt på hur mycket armarna faktiskt rör på sig när man går raskt). Har du en stund över så tycker jag den kan läggas på att ta vaccinet, för sin omgivnings skull.

onsdag, december 02, 2009

Tillbakablick: december


Tillbakablick till förra årets december. Och därmed givetvis en blick norrut, hemåt. Det är cirka 170 mil från mitt nya hem till min hemstad, vilket gör det dyrt och krångligt att ta sig hem flera gånger om året. Men julen SKA tillbringas i norr, i snön, kylan, med vänner och familj. Hela förra årets decemberbilder visar det bästa från mitt liv, nämligen trevliga stunder med vänner här nere samt vännerna från norr. Decembermånad är nog den bästa månaden att se tillbaka på.

tisdag, december 01, 2009

...

Ca 16 timmar senare kan jag fortfarande knappt röra och lyfta på min arm. Tur att jag inte hade på en ulltröja när jag skulle sova igår för då kunde jag inte röra armen överhuvudtaget och blev tvungen att sova med kläderna på. Och medan jag nu väntar på att åtminstone kunna göra frukost bjuder jag på en av mina favoritjulsånger:

måndag, november 23, 2009

En bra helg i musikens tecken

Vet inte riktigt vad jag säga om denna helg. Den har varit full av känslor, tankar, människor och musik. Hade en fantastisk fredag. Solen vågade visa sig och jag hoppade in i bilen med två töser och vägen slingrade sig mot Ullared. Trots knappt någon mat och därmed lågt blodsocker var mitt humör fortfarande på topp när jag satte mig vid H's köksbord senare. God mat, lite vin, musik diskussioner och en stor förväntan inför resten av kvällen... som visade sig bli bättre än jag hoppats. Jag vågade inte tro att samma euforiska känsla skulle infinna sig som när jag såg Bo Kaspers Orkester sommaren 2007 i Ferrumsparken i Kiruna, men på den lilla scenen, inne i den mörka källarliknande lokalen på B&B här i Halmstad var det precis lika fantastiskt.

torsdag, november 19, 2009

Torsdagsreflektion v 47


Det här med vänskap är en lustig grej. Det är så komplicerat och ändå så enkelt på någon nivå. Vänner kommer och vänner försvinner, man kan aldrig veta från början om just denna vän kommer följa en längs livets väg. Alla vänner kanske man inte pratar med särskilt ofta, eller ens träffar mer än en två gånger per år, men ändå är man vänner genom vått och torrt. Det finns vänner jag sällan ser eftersom vi bor i olika delar av landet, men jag har och kommer alltid betrakta dem som mina klippor. Sedan får man nya vänner, som man kanske också en dag i livet kommer betrakta på samma vis, eller som kanske tonar iväg ur ens liv. Och sedan, sedan har vi det kanske mest komplicerade vänskapsförhållandet av, exet. Vissa bryter man helt med, andra bara försvinner utan att det märks någon större skillnad och andra vill man ha kvar och vårda sin relation med. Och det är väl det sista folk kanske har svårt att förstå. Men jag och H fortsätter att följa våra serier, käkar middag, tar en fika och imorgon är det han som följer med och ser på BKO (för han är trots allt den enda jag känner här som faktiskt kan uppskatta den musiken). Klart att det kan kännas konstigt ibland (så lång tid har det inte gått än så vissa saker kanske man inte kan prata om...), men hellre det än att vi inte skulle umgås alls. Ens partner har ju trots allt varit den som har stått en närmast och intimast under en viss tid och ett sådant band är dumt att bara kasta åt skogen när man istället bygga över det till något annat hållbart. Det är en trygg vänskap, en person jag uppskattar, en av mina klippor.
Och nu är det inte länge kvar tills jag får träffa mina käraste töser hemifrån. Som jag också skulle bjuda på mitt bröllop om/när nu det sker. Som jag längtar efter er alla!

Fler reflektioner finnes hos Sinneskatten.

Fototriss: Fult


Temat i Fototriss denna vecka är FULT. Egentligen tycker jag det är få saker som är fula, men det finns mycket som inte fint. Men saker jag ofta kan finna fula på riktigt är byggnader. Vad tänkte man under funkis-tiden till exempel? Vad tänkte man när man rev vackra byggnader för fula klossar? Smaken är som baken och byggmodet som årstiderna...
Så första bilden är från byggnadsbarackshålan bredvid mitt hus. Ser himla stökigt och otrevligt ut enligt min mening. På andra bilden har vi sedan en vanlig typiskt ful byggnad. Och den sista bilden är nog landets fulaste kyrka, Martin Luther, en ihoptryckt konservburk.

tisdag, november 17, 2009

Varför vara vaken när man kan sova?


Varför vara vaken och ha en massa dötid när man kan ligga och sova istället. Till den punkten har jag kommit nu. Finns ju ändå inget att göra om dagarna än att läsa. Så jag försöker sova bort dagarna istället. Det går så där bra. Lyckas som bäst med att sova till 11. Jag får helt enkelt öva lite mer antar jag.

fredag, november 13, 2009

En vecka av vadå?

Jag förstår inte var tiden tar vägen. Nu är det helg igen. Precis som förra veckan. Och fortfarande har jag inte fått upp tavlorna efter ommålningen/tapetseringen. Angående det förresten; jo tjena att det gick att bo hemma när snubben var här och fixade. När han var i hallen och köket vågade jag mig knappt ut från vardagsrummet. Men sedan, när det var dags för det rummet, ja då fanns det ingenstans att ta vägen. Allt stod i en hög under plast i vardagsrummet och det som inte fått plats stod i en röra i köket. Och så blev jag sjuk på allt detta. Tur då att man har vänner att fly till.
Jag kan verkligen inte förstå vad jag har gjort hela den senaste veckan. Sovit antar jag.
Fast igår var det teaterdags igen. Denna gång var det den Augustprisbelönade Svinalängorna som turnerade in på Halmstad Teater. Jag var lite fundersam över hur det skulle gå att överföra den romanen till scenen, men det visade sig att det gick alldeles utmärkt. Skådepelarna var övertygande, de använde allt de hade, sina röster, kroppar och scenrummet och skapade en obehaglig känsla (för det är ju ingen solskenshistoria som berättas). Sedan var det lite synd att jag hade bokat in oss på platser som gjorde att vi inte såg allt helt ordentligt. Ajabaja på mig, ska se till att fixa bättre platser till nästa föreställning.
Just nu längtar jag dock bara till nästa fredag, när Bo Kaspers Orkester äntrar scenen i Halmstad. Och inte på teatern denna gång utan på B&B, vilket innebär humanare priser. Hurra för sådant! Och hurra för att jag åtminstone har en kompis i denna stad som gillar BKO så jag har någon som vill följa med och njuta av denna fantastiskt härliga musik.

tisdag, november 10, 2009

Tisdagstema: Självporträtt


Tisdagstemat är självporträtt. Och hur många egobilder har jag inte tagit på mig själv genom åren? Så det finns att välja på, men jag bestämmer mig istället för att ta ytterligare några nya och fastnade till slut för denna. Jag och en bok. Det är så mycket självporträtt som det kan bli.

Hm, vilket lustigt ord självporträtt är. Ett sådant ord som ser felstavat ut hur rätt man än stavar det.

Your halo slippin' down



Nynnade på denna hela dagen igår så tycker alla andra andra också kan göra det så här har ni. Kanske inte den bästa låten mot höstrusket där ute, men det struntar jag i för det är en favorit.
So glad to see you well, overcome them

Completely silent now
With heaven's help
You've cast your demons out
And not to pull your halo down
Around your neck and tug you off your cloud
But I'm more than just a little curious
How you're plannin' to go about makin' your amends
To the dead
To the dead


Recall the deeds as if they're all
Someone else's
Atrocious stories
Now you stand reborn
Before us all
So glad to see you well


And not to pull your halo down
Around your neck and tug you to the ground
But I'm more than just a little curious
How you're plannin' to go about makin' your amends
To the dead
To the dead


With your halo slippin' down
Your halo slippin'
Your halo slippin' down
Your halo slippin' down


Your halo slippin' down
(I'm more than just a little curious
How you're plannin' to go about makin' your amends)
[repeated]

Your halo slippin' down
Your halo's slippin' down to choke you now

Love will always get us down



Det är världens gråaste dag utanför mitt fönster, men jag tänker inte låta det bekomma mig. Jag tänder nåra ljus, dricker nyponsoppa och ska äta mitt nybakta bröd till frukost.  Och jag ska lämna lägenhetens sköna värme för en tur mot stan i detta rusk. Tänker inte vara på dåligt humör.

tisdag, november 03, 2009

Tisdagstema: Belysning


Det var inte roligt att kliva upp kl 06 idag, mörkt som i graven och regnigt ute. Men lite belysning fanns det ju som tur var.

Fler belysningbilder finns här.

måndag, november 02, 2009

Tillbakablick: November 2008


Kikade in på Helenas Bildbloggerian och fann denna fotogrej; tillbakablick. Att välja en bild från förra året som man inte publicerat tidigare och tänka tillbaka över bilden och/eller hela månaden.

Jag gick till mitt arkiv och november förra året verkade inte vara så jätteroligt. Mycket uppsatsarbete och funderingar. Men så var det månaden jag började umgås med J och A. Och vilka fantastiska människor dessa kvinnor är. Så roliga och kloka. Riktigt fina vänner.
Och när jag tittar i arkivet för tredje varvet så inser jag att det mest är glada och lyckliga bilder från trevliga fester denna måndad för ett år sedan.

Hemma är inte bäst denna vecka

Nu minsann ska här tapetseras om. Och det blir säkert jättebra, men suck vad man känner sig obekväm i sitt hem helt plötsligt. Har tömt hallen till stora delar in till vardags-sovrummet. I köket står bordet vid spisen och jag ska senare lyckas klämma in det också i vardags-sovrummet. Det är egentligen inga större problem, inte om man funderar hur tusan jag ska göra när det är dags för just det rummet.. Var tusan ska jag då sätta sakerna? Kan för det första inte ens flytta min bokhylla utan att tömma den helt och det är ju ett antal böcker som alltså måste stuvas iväg nån annanstans i lägenheten. Det kommer vara några jobbiga dagar att bo här hemma alltså. Funderar om jag ska fly till biblioteket och läsa och fortsätta bosätta mig på gymmet.

lördag, oktober 31, 2009

Jimmy Eat World

En bekant för varje ting?


Ibland slår tankar en rätt ner i huvudet. Igår gjorde det verkligen bokstavligt talat. Man ska inte cykla, prata i telefon och svänga samtidigt för tro mig, det slutar inte väl. Och när man väl har ont någonstans, särskilt när klockan är närmare tre på natten och blodsockret kanske inte är på topp, så hittar man så mycket annat som gör ont i livet. Mindre roligt. Mindre roligt av att av hela telefonlistan så är det faktiskt inte många människor man kan ringa mitt i natten och vara ledsen för att man har slagit i knät (eller för andra saker för den delen). Men sånt är livet. Just tänker jag inte längre än att hur jag ta mig in till stan för att fika med S. Eller vad jag ska äta till middag idag. Och vilken tid I ska komma för vi tillsammans ska gå in i dimman. Det är bra att känna flera människor, så man har ett urval till olika tillfällen.
Är det värt att offra det med en flytt? Fast det finns väl nya människor på andra platser med...
Jösses vad deprimerande det allt lät. Äsch. Skyller på att jag inte ätit frukost, då blir det lätt så.

torsdag, oktober 29, 2009

Torsdagsreflektion v 44

På sex dagar besökte jag gymmet elva gånger. Visserligen mycket, men inte så fasligt ändå. Sista passet i tisdags, ja då var jag lite trött faktiskt men nu har jag vilat i två dagar och imorgon är det dags för två träningspass igen.
Jag vet inte vad jag hade tagit mig till om jag inte hade kunnat träna. Hade väl förmodligen klättrat på väggarna och varit på ett fruktansvärt humör. För mig är träning avkopplande och frigörande. Tränar jag inte så mår jag dåligt. Jag har i flera år alltid haft träningen inplanerad i kalendern och försökt anpassa livet efter det istället för att passa in träningen. På det viset har jag alltid tid att träna, för den tiden har jag ju redan avsatt till just detta.
Ett otroligt roligt och bra beroende vill jag ändå påstå.

Fler torsdagsreflektioner finns hos Sinneskatten.

Fototriss: Rosa


Fototriss-temat är rosa denna vecka i förmån för Rosa bandet.

tisdag, oktober 27, 2009

Tisdagstema: Kuslig


Kuslig är temat för Tisdagstema denna vecka och jag tycker fåglar överlag är rätt kusliga av sig...

måndag, oktober 26, 2009

Mysig musik

Herregud, jag är arbetslös men sitter uppe innan klockan ens slagit åtta. Ska visserligen träna kl 10, men ändå. Tänk om jag inte skulle ha gjort det, vad skulle jag då har gjort av alla dessa tomma timmar? Har i och för sig massa böcker att läsa, lite disk att ta hand om från helgen och de tvättade kläderna har inte heller hunnit åka in i garderoben ordentligt. Vad gör jag hela dagarna egentligen, förutom o tränar då?

lördag, oktober 24, 2009

EFIT 24/10

Dags för ytterligare Ett foto i timmen. Så här underhållande har min lördag varit:


Åttatiden: Bakar morotsbröd.



Niotiden: Te och banan medan brödet blir klart.


Tiotiden: Så äntligen dags för nybakat morotsbröd med avokado och skinka på.



Elva- och tolvtiden: Dags för träning. Vila får jag göra på onsdag och torsdag.



Ettiden: Påväg hem i höstrusket. Burr.

Tvåtiden: Dags för lunch. Vill ha mat snabbt så det blir en korvburk med makaroner.

Tretiden: Tupplurar med Bertil.



Fyratiden: Läser Eragon av Christopher Paolini.



Femtiden: Lägger in bilderna som jag tagit hitills idag.

Resten av kvällen blev det inga bilder tagna, men det var tacos, vin, serier och film som stod på agendan. Lustigt att en arbetslös och en egenföretagare ska ha svårt att hitta luckor i kalendern. =P

Jag Duger


Tänkte vara lite anti-Jantelagen och säga att jag minsann är bra. Var på födelsedagskalas igår, tog en sväng förbi Kårens After Work, åkte in till stan och dansade och vilade ögonen på trevligheter. Jag drack lagom mycket och jag tog endast en tugga av J's pommescheesediphamburgare och var i säng strax efter 02. Så himla ansvarsfullt av mig. Och idag klev jag upp åtta och sitter nu och väntar på att brödet ska jäsa klart så jag har nybakat morotsbröd till frukost innan jag ska till gymmet och köra Shape och Yoga.
Då får jag väl ändå vara ganska nöjd med mig själv?
Posted by Picasa

torsdag, oktober 22, 2009

Torsdagsreflektion v. 43


Jag börjar bli så smått tokig nu. Jag försöker att varje vecka planera in aktiviteter med vänner, med saker att göra och träning. Bara för att få lämna soffan och lägenheten. Och nu hittar jag knappt ens några jobb att söka heller. För jag är inte lärare, webbdesigner eller säljare. Jag börjar så smått att bli tokig på att gå hemma, att praktiskt taget bo i soffan. Och jag letar och donar och försöker att fylla ut tiden. Hade jag inte tränat så vet jag inte vad jag hade gjort av all energi. Så fredag, lördag, söndag, måndag och tisdag blir det dubbla pass på gymmet.

Fler Torsdagsreflektioner hos Sinneskatten.

En vit jul blir det till slut

Nu är resan hem över jul bokad. Efter mycket meck. Men eftersom jag inte har någon som kan ta hand om Bertil alla dagar jag är borta så får han helt enkelt lov att följa med mig upp. Och eftersom jag inte vill att han ska behöva sitta en hel dag på flygplatsen blev det en del pusslande. Från och till Halmstad flyger jag med Skyways. Men Skyways passar bara med Norwegian på väg upp så det fick bli det, medan på nervägen passar det bättre med SAS. Så det tar oss tre flygbolag att flyga fram o tillbaka över julen. Plus att jag var tvungen och först boka mig själv på nätet för att sedan ringa och boka in Bertil. Ja jösses, att det ska vara sånt krångel. Men hem kommer vi i alla fall. Så det blir en vit jul med familjen, förhoppningsvis många stunder med vänner och dessutom ett trevlig bröllop att besöka. Ja det blir nog 12 riktigt trevliga dagar.

onsdag, oktober 21, 2009

Schackspelaren


Så var det ännu en föreställning på teatern. Denna gången var det Schackspelaren med Johan Ulveson. I alla rollerna. Och han är skicklig. Det är en glädje att se honom inta scenen och växla mellan de olika rollerna endast genom kroppsspråk, röst och förflyttning på scenen. Det märks att han gör något han är bra på. Det känns aldrig märkligt eller överspelat.
Pjäsen handlar förresten om världsmästaren i schack Mirko Csentovic och den okände doktor B, som under en båtresa möter varandra i ett parti schack. Det handlar om doktor B's historia, om hur han genom spela schack med sig själv i tanken, överlevde Gestapos isolering.
Det är sådant här som gör mig ledsen att det är så många som inte tar tillvara på saker som detta, som inte vågar försöka ge kulturen en chans. Man kan inte tycka allt är bra eller intressant, men många försöker inte ens och går då miste om såna här fantastiska människor som skapar sådan stämning.